I guideboken Mitt Rom ägnas en hel del åt en av mina favoritsysselsättningar: mat. Här är min text om pizza – ett givetvis outtömligt ämne.

PIzza

 

 

 

 

 

Det är som att försöka räkna stjärnorna på himlen. Nästan. Antalet italienska sätt att kombinera bröd och pålägg är oräkneliga. Pizza, focaccia, panini, tramezzini, trapizzini – och så alla varianter däremellan. Varma, kalla, små, stora.

Låt oss börja med pizza. Den ena huvudtypen är den klassiskt runda med ett tunnare lager pålägg. Den andra är pizza al taglio som bakas i långa längder och skärs till bitar efter kundens önskemål. Bitpizzan har ofta tjockt med fina pålägg – du betalar för vikten. Perfekt mat i farten och till barnen.

Runda pizzor, som är det du får in på restaurang, kan i sin tur anlända i napoletansk respektive romansk stil. De napolitanska är brödigare med tjockare kanter, de romerska tunna och krispiga. För att ytterligare komplicera bilden kan pizzorna även kategoriseras utifrån förekomst av tomatsås eller ej. Pizza bianca bör inte missas: täckt med olivolja och mozzarella och kanske färska körsbärstomater och rucola. Eller min favorit med mozzarella, alici (sardeller) och fiori di zucca (zucchiniblommor).

Den romerska pizzan är som sagt rätt tunn, så den kombineras gärna med en tallrik fritti – risbollar, baccalà eller grönsaker som doppats i smet och friterats – för att få till en mättande måltid.

På baren förekommer nästan alltid konstfullt staplade högar med tramezzini. Det är vitt franskbröd med gott om pålägg från vanlig skinka-ost till mer fantasifulla tonfisk och kronärtskocka, tonno e carciofi. Be att få din tramezzino varm, det vinner den på!

Panini, slutligen, är i sin tur en hel värld för sig. Det är små baguetter eller bullar med fyllning som allt som oftast läggs i smörgåsgrillen och delas i två bitar. Nere i Testaccio (se sid XX) kan du få panini med lokala specialiteter som trippa (komage i tomatsås) och coda alla vaccinara (ragu på oxsvans).

Ett ord om street food i Italien, förresten. Take away, portare via, är vanligt och du kan ofta få med dig resterna hem från trattorian. Vad du däremot sällan ser är folk som äter eller dricker i farten. Mat och dryck är för viktigt i Italien för att avhandlas gående.

Och dessutom ligger det ju nästan alltid en bar i närheten, var du än befinner dig.