Månad: maj 2015

Antimaffia-advokat mördad i Formia

I Italien har det ett högt pris att tala klarspråk om den organiserade brottsligheten. Och det gäller inte bara i Södern. I går morse mördades advokaten och bloggaren Mario Piccolino i Formia, belägen ungefär mitt emellan Rom och Napoli, rapporterar nyhetsbyrån Ansa. Mördaden klev in på hans kontor och avrättade honom med ett skott i huvudet på nära håll.

Avfall och gifter bränns ute i det fria i trakten norr om Napoli. Bränderna har förgiftat trakten – och fått antalet cancerfall att stiga dramatiskt.

Camorran är mycket aktiv i området runt Formia och norr om Napoli – trakterna är kända som Eldslandet, Terra dei Fuochi, på grund av det utbredda brännandet av miljöfarligt avfall. Att så mycket farliga sopor dumpats i området har fått ödesdigra konsekvenser: bland annat är antalet cancerfall kraftigt förhöjt sedan invånarna exponerats för tungmetaller och gifter.

Maria Piccolini drev en aktiv blogg, freevillage.it, som bevakade rättsfrågor och brottslighet i området. Redan 2009 utsattes han för en attack och misshandlades svårt. Han fick också ta emot hot: utanför hans hus lämnades slakteriavfall och rutten fisk.

”En oerhört allvarligt brott som djupt bedrövar alla oss, ett dåd utfört i fullt dagsljus /…/ vårt djupaste deltagande till alla dem som arbetat vid hans sida mot varje form av illegal verksamhet”, kommenterade Nicola Zingaretti, regionen Lazios president. Parlamentsledamoten Raffaele Ranucci (Pd) kallar mordet ”ett attentat mot yttrandefriheten”.

I ‘ndranghetans hjärtland vågar ingen ställa upp i lokalvalet

Den lilla kommunen Platì, nära Reggio Calabria i sydligaste delen av Italiens fastland, tillhör den kalabriska maffian, ‘ndranghetans allra starkaste fästen. De senaste tolv åren har kommunen tre gånger satts under utifrån tillsatta förvaltare, sedan det lokala styret upplösts eftersom det befunnits allt för infiltrerat och kontrollerat av den organiserade brottsligheten. Per capita-inkomsten är bland de lägsta i hela Italien – även om förstås några av byns klaner sitter på enorma tillgångar.

Ndranghetan tillhör Europas mäktigaste brottssyndikat: ett järnhårt, våldsamt klansystem som kontrollerar stora delar av kokaintrafiken från Sydamerika.

Platì är ökänt för sina många kidnappningar. Vid en razzia 2003 upptäcktes ett omfattande system av underjordiska gångar och förråd, där kidnappningsoffer hållits fängslade. Att vara borgmästare i Platì är ett högriskjobb: två har mördats, fem har tvingats bort efter korruptionsanklagelser.

På söndag hålls lokalval i Italien – och så även i Platì. Eller så var det tänkt åtminstone. Nu visar det sig att ingen vågar ställa upp. Inga lokala listor över kandidater existerar, ingen vill riskera livet för att eventuellt kunna leda staden.

— Potentiella kandidater säger: ”Varför skulle jag riskera mitt liv, varför skulle jag försöka bli en hjälte?”. Majoriteten av invånarna här är ärliga människor, men i Kalabrien räcker det inte med att vara ärlig, säger Domenico Nasone vid organisationen Libera, som arbetar mot maffian, till TT.

Skammen drabbar inte minst Partito Democratico och den vänster-mittenkoalition som med Matteo Renzi i spetsen just nu leder i Italien. I regionalvalen i Kalabrien fick koalitionen 77 procent av rösterna – alltså ett massivt stöd. Ändå har inte Partito Democratico lyckats få några kandidater i Platì.

”Det är en skam att mitt parti inte klarar av att få fram en kandidat. Om Kalabrien ska kunna befrias från maffians grepp måste vi ha politiker som vill vara med och förändra det här landet”, säger Reggio Calabrias chefsåklagare Federico Cafiero de Raho till Il Fatto Quotidiano.

Fruktkorgar! Namnskyltar! Powerpoints! Framtiden stavas (som vanligt) KONGRESSCENTER

Sydsvenskans granskning av jättebygget Malmö Live fick mig att dra mig till minnes en gammal krönika från 2011.

Det dröms stort i Lund. Drömmarna rymmer tusen viktiga expertpersoner inbegripna i tillväxtfrämjande samtal om neutroner och molekyler.

I drömmarna strålar fyrtio videokanoner, i dem hörs slamret av stolar som kan vippas upp och ned och av små fiffiga bord som fälls. I drömmarna skallrar backar fulla med mineralvatten, där dignar korgarna med frukt och små karameller med logotyper på. ”Lunds kongresscentrum” står de på dem.

Lund behöver nämligen ett kongresscentrum, det kunde vi läsa om i veckan som gick. Faktiskt och förbluffande nog är styrande borgerlig majoritet och socialistisk opposition eniga om detta.

Eller helt ense är de inte. Socialdemokraterna tycker att det suttit fint med lite konserter också i kongresscentret. Moderaterna däremot vill inte ha några sådana distraktioner.

Jag håller med. Powerpoint, mineralvatten, fruktkorg, anteckningsblock med logotyp, kaffepaus, strulande mikrofoner, namnlappar – varför ändra ett vinnande koncept? Dessutom, säger Lundamoderaterna, är det ”företagsevenemang som man tjänar pengar på”.

Kongresscentret kan komma att ligga vid Spoletorp, vid Västra Stationstorget eller vid lasarettet. Men det måste bli stort och nytt. Hundra miljoner kronor kan det kosta.

Som alla vet har kongresscentra varit av avgörande betydelse genom historien. Platons akademi i Aten, vad var den om inte ett kongresscentrum? Hade inte kyrkan haft ett riktigt bra kongresscentrum att tillgå i Nicaea år 787 skulle vi fortfarande suttit fast i ikonoklasmens förlamande grepp.

Och det är föga känt – men eventuellt sant – att innan Christofer Columbus beslöt sig för att upptäcka Amerika så ställde han krav på att den portugisiske kungen Johan I skulle uppföra ett kongresscentrum där tusen ledande experter skulle kunna samlas och lägga fram heta forskningsrön om ”upptäckandets prekoloniala estetik”, ”dekonstruktion av sjökaptensrollen”, ”skeppsmaskens nervsystem”, ”arytmiska virvelbildningar kring fören vid svag bris” och annat.

Ja, du milde. Så mycket nytt och spännande som kan komma ur ett kongresscentrum! Tusen slipsnissar på stormöte, det är vad den här stan behöver. För att inte tala om alla arbetstillfällen i byggindustrin som skapas. Kanske kan Arne Paulsson gå in med pengar, som vid bygget av FoF-arenan? Det brukar löpa smidigt då. Friktionsfritt.

Men det kanske är där vi är nu: vid ideologiernas slut, vid de illaluktande resterna av 1900-talets utopiska projekt. För politiker återstår 2012 bara två möjliga utvägar om de önskar visa handlingskraft: antingen privatisera något offentligt eller bygga ett stort hus. Som en konferensanläggning.

Men vänta… det kanske ÄR detta som är visionen om det goda livet? Den nya utopin. Alla vi som känner att mer och mer av vår tid tas upp av möten på jobbet, vi är något på spåren. Framtidens Lund är en enda stor kongress.

Så här ser de senaste planerna för Lunds stationsområde ut.

Ikonoklasm: ursprungligen en teologisk strid i den kristna kyrkan om avbildning av religiösa motiv.

Höga insatser för granskande reportrar i Syditalien

Nyligen högtidlighölls årsdagen av attentatet mot åklagare Giovanni Falcone, mördad av maffian år 1992. Men hoten mot dem som tar strid mot maffian har inte avtagit sedan dess. Inte minst utsatta är de som granskar den organiserade brottsligheten och dess långa och många tentakler in i politiken och näringslivet: journalisterna.

Motorvägen mellan flygplatsen och Palermos centrum efter bomben mot Giovanni Falcone i maj 1992.

Reportrar på Sicilien och i Kalabrien, Italiens två sydligaste regioner, är vana att bli utsatta för hot och trakasserier. Att bevaka några av världens mäktigaste brottssyndikat har sitt pris. Många, som till exempel La Stampas reporter Lirio Abbate och förstås Roberto Saviano lever under ständig polisbevakning. I Abbates fall sattes bevakningen in sedan polis gripit två män i färd med att montera en bomb under hans bil – samma metod som användes för att avrätta Giovanni Falcone.

SItuationen är också ytterst allvarligt i Basilicata, en liten och fattig region i Syditalien. Enligt organisationen Ossigeno per l’Informazione framfördes nio gånger fler hot mot journalister i Basilicata än i hela resten av Italien sammanlagt. Det betyder att uppemot var tionde reporter i Basilicata hotades till livet under 2014.

Andra får utstå anonyma dödshot och uppbrända bilar. I början av december 2014 hittade maffiagranskande tv-reportern Pino Maniaci i Palermo sina båda hundar döda, uppspikade på kors.

En annan strategi är att initiera kostsamma och utdragna skadeståndsmål mot journalister. Bland dem som stämmer finns ofta lokala borgmästare, politiker eller affärsmän, som vill stoppa misshaglig publicitet. Hittills har inga stora skadestånd dömts ut – men hotet om rättsprocesser skrämmer och hämmar likväl journalistiken. Antalet sådana processer ökade från 84 (2013) till 129 (2014).

Under 2014 växte även antalet hot (421 totalt, en ökning med tio procent från året innan). Det gjorde även antalet fysiska attacker mot journalister i Italien (i fjol noterades 38 sådana fall) som fördubblats på några få år. Enligt en artikel i La Repubblica lever mellan 30 och 50 journalister med ständig poliseskort efter dödshot.

Den utsatta situationen ska dessutom ses mot bakgrund av att journalister i Kalabrien och på Sicilien har en nyckelroll i bevakningen av två stora frågor som i högsta grad berör Sverige.

Den ena är den organiserade importen av narkotika, framför allt kokain, som anländer till Europa via hamnar i framför allt Kalabrien.  Den andra är flyktingtrafiken över Medelhavet, som under 2015 är mer omfattande – och farlig – än någonsin tidigare.

Vad gäller missförhållanden på italienska flyktingförläggningar, framgångar och motgångar för EU:s räddningsinsatser på Medelhavet och arbetssätten hos de ligor som organiserar migranttrafiken är i stor utsträckning sicilianska journalister som stor för fot- och grovarbetet. En uppskattning av nättidningen Lettera 43 anger att handeln omsätter runt 900 miljarder kronor årligen och kontrolleras av kriminella organisationer.

Lirio Abbate, reporter för La Stampa i Palermo och expert på maffiafrågor, tillsammans med sina livvakter.

Nu finns ”Mitt Toscana och Umbrien” ute i handeln!

Nu finns äntligen ”Mitt Toscana och Umbrien” att köpa! Du hittar den till exempel på Adlibris till det överkomliga priset av 168 kronor – inte ens en krona per utvalt Toscana- och Umbrientips. http://www.adlibris.com/se/bok/mitt-toscana-och-umbrien-9789187239410

Bokus har den förstås också – då på följande adress:

http://www.bokus.com/bok/9789187239410/mitt-toscana-och-umbrien/

Och vill du veta mer om boken kan du titta på den här filmen!

Fem fantastiska streetfood-ställen i Florens

Att man äter gott i Italien är ju ingen nyhet. Kvaliteten är genomgående hög, råvarorna ofta fantastiska. Och kom ihåg att det italienska köket är så mycket mer än pizza och pasta. Reser du i Umbrien och Toscana är det knappast pizza du ska frossa i. Prova vildsvin, kanin, mustiga soppor och utsökta charkuterier i istället, är mitt råd.

En spännande utveckling på senare år är det växande utbudet för riktigt bra gatumat, street food. Inte minst i Florens vimlar det idag av ställen som tillverkar de mest makalösa smörgåsar. Här är fem favoriter i genren.

Mer i samma stil finns förstås att läsa i min nyutkomna guidebok, ”Mitt Toscana och Umbrien”. Du hittar den till exempel på Adlibris

MittToscana_kap1-DaRocco-2 MittToscana_kap1-giorgio2-1 MittToscana_kap1-inopanini-1 MittToscana_kap1-mercatocentrale-2 MittToscana_kap1-vinattieri-1

Giorgio Det här klassiska bageriet har stått som vinnare i flera olika omröstningar om stadens allra bästa sockerbageri. Det är mörkt trä, tårtor i glasskåp, praliner och smördegsfras och blänkande mässing i en härlig blandning. Roligt nog har de också satsat på fantastiskt fina smörgåsar – jag åt en absolut utsökt frasig macka med grillad aubergine och zucchini, buffelmozzarella och kryddig olivolja för fyra euro sist jag var där.  Ligger aningens avsides – men väl värt ett besök.

‘Ino Panini I Florens togs 2006 ett stort steg för att höja paninons status då Alessandro Frassica öppnade sin minimala smörgåsbutik ’Ino på en bakgata mellan Ponte Vecchios norra brofäste och Uffizierna. Här serveras fortfarande makalöst goda, frasvarma mackor med pålägg i högsta gourmetklass: från enkel taleggio och kokt skinka till flerårslagrad parmesan, tryffel och lyxig cinta senese-prosciutto. Vin kan man också dricka till.

Da’Vinattieri Här erbjuds hela paletten: från traditionella bullar med ångande lampredotto (fint strimlad komage som fått koka länge i buljong) till smarta schiacciate (mättande, krispig focaccia med porchetta, salami, tryffelsalsa eller annan valfri tokgod fyllning) samt polenta med vildsvinsragu. Missa inte heller att beställa en pappstrut fylld med Da Vinattieris ovanliga friterade degknyten, coccoli eller panzerotti. Da’Vinattieri, Via Santa Margherita 4r, Florens

Trattoria Da Rocco Sedan snart trettio år har familjen Mangino drivit sin trattoria mitt inne i Florens mest genuina matmarknad, Sant’Ambrogio. Här kan du käka pappa (tjock tomat- och brödsoppa), specialiteter som trippa och lampredotto, men också mer lättsmälta alternativ som pasta med ceci (kikärtor), fagioli (bönor) eller helt enkelt pancetta, vitlök och chili.

Mercato Centrale Den stora saluhallen i Florens ska du absolut besöka. Sedan våren 2014 finns det också en stor, härligt stimmig och välsorterad food court på ovanvåningen. Och jo, de har utmärkt pizza också. Titta och välj mellan både italienska klassiker och toskansk husmanskost och beundra den magnifika, svindlande höga arkitekturen. Personalens halmhattar får du på köpet.